Hej alla mina läsare ;)

Om 20 dagar har vi beräknad födsel! :) i onsdags var vi hos Barnmorskan för rutinkontroll! och allt är jättebra! Med både mamman & Bebisen ! :) Elina följer alla kurvor jättebra! :)

Elina har haft "känningar" till o från under ca 1 månad, Dvs att hon haft förvärkar & sammandragningar! Men igår kväll var första gången vi båda två trodde att bebisen skulle komma! :) Då värkarna var regelbundna & starka!

Men icke sa nicke ! ;) Bebisen trivs så bra i magen!

Det känns iaf grymt skönt att från och med idag så räknas bebisen som fullgången ! :)

Så denna helg kommer vi ta det extra lugnt! :)

Ha en toppen helg !

Elina jag ÄLSKAR Dig <3

Ps ! gå in på min Älsklings blogg. www.rogivandeliv.bloggplatsen.se = en toppen blogg!

Som ni vet sen tidigare så ska jag& min kvinna ha barn den 30-8 denna månad:) Är bara 3 veckor kvar! Puh börjar bli nervöst! Men känns underbart!

Nu till saken! Elina (Min sambo) har till o från haft problem med hennes syskon och mamma ( främst 1 syster)

Dom har regelbundet kritiserat oss på olika sätt, Senaste "grejen" var att Elinas syster vi kan kalla henne "X" Helt öppet skrev i elinas "logg" på facebook om saker som är privata....

Elina tog då bort inlägget, det dröjde då ca 1 timme tills det kom ännu ett... med otrevligt innehåll....

Då valde hon o ta bort sin syster som vän på facebook ( Varför vara vän med någon som bara kommer med kritik)

Dagen efter ser jag att Elinas mamma skrivit i elinas logg och ifrågasatt varför Elina tagit bort X som vän?!?

Samt att hon skrev om privata saker.... Och skällde på henne som att hon är en 5 årig flicka!

Elina ringde då upp hennes mamma och frågade varför hon skrev ett sånt inlägg? och varför hon helt plötsligt var inblandad i detta?!?

Elina fick då höra både ett och annat... Bland annat att hon är en notorisk lögnare! och att hennes syskon alla anser att hon är omogen och inte tar ansvar för sitt liv! ( Vi var tydligen temat på senaste söndagsmiddan ;) Haha tillåt mig skratta... ( Tragiskt )

Elina och jag har iaf fått nog nu!

Fortsättning på detta tema kommer!

"Långfredag idag.. pratade nyss med mamma om hur långfredagen var "förr i tiden" dvs då hon var barn,

Tydligen så fick man inte göra någonting då, Barnen skulle sitta still o reflektera, de fick inte leka eller göra någonting, någon tv fanns inte...

Idag är långfredagen mer eller mindre en vanlig dag...

Förra året vid påsk satt jag inspärrad pga mitt missbruk, jag hade Lvm och var inlåst, pga mitt missbruk...

Hela mitt liv kretsade kring droger, till och med när jag satt inlåst kunde jag inte motstå drogerna,

Under mitt lvm gjorde jag några tafatta försök att arbeta med mitt inre, för att kunna få en varaktig drogfrihet... tyvärr gick inte detta arbete särskilt bra, När mitt Lvm gick ut den 12 juni 2010, dröjde det bara ett par timmar tills jag hittade massor av anledningar till att fortsätta droga,

Detta ledde i sin tur till att jag fick ett nytt Lvm, endast 11 dagar efter att mitt förra gick ut...

Jag vaknade på nytt upp på en intagningsavdelning, fast denna gång på renforsens lvm hem i vindeln, Med liknande innehåll som på Älvgården, dvs förvaring...

Denna gång lyckades jag komma överens med socialtjänsten, om frivillig behandling, Jag placerades efter överenskommelse på Lindalens primärbehandling under 8 veckor.

8 Jäkligt bra veckor, många nya insikter och poletter trillade ner... jag kände mig grymt stark efter dessa 8 veckor.

Och åkte vidare till Håsta halvvägshus i Hudiksvall, fortsatt 12 stegsbehandling, med på halvfart dvs 50% av tiden grupp, resten av tiden upp till mig,

Jag hade beviljats 3 månader på Hvh, under den här tiden lyckades jag bygga upp en bra kontakt med min prinsessa Olivia ( min dotter och skatt här i livet ) som bor med sin mamma i Hudiksvall,

samt även bygga upp ett schysst mående i mig själv, jag skaffade sponsor som det funkade bra med.. fick nya bra vänner, mestadels nyktra narkomaner, som jag träffade på möten och självklart vart jag bra vn med några av grabbarna i huset...ilket fall som helst så hade jag vid denna tidpunkt kommit så pass lång i min behandling att jag börjat få ledigheter varannan helg, Hem till min egna lägnehet.. En lägenhet som jag ställt till med mycket elände i, dvs knarkat, tagit 2 allvarliga överdoser, alltså i princip varit död..

Personalen på halvägshuset frågade mig efter första ledigheten hur det hade känts att vara i lägenheten?

Jag svarade naturligtvis att det hade varit grymt, och bra hade det varit på så sätt att jag varit drogfri.. men det hade varit förbannat jobbigt.. Jag svarade att allt varit bra pga, jag var så jävla rädd för att bli av med möjligheten till fler ledigheter...

Det som var positivt under denna tid var att jag hade en underbar kontakt med Olivia min dotter,

Vi träffades flera ggr i veckan, jag var delaktig i hennes liv på alla sätt :) Jag hade henne till och med över natten, Och för er som läser detta kan det kanske låta löjligt, och som en självklarhet att jag ska ha min dotter över nätterna... Men ni som varit i ett drogmissbruk förstår nog vad jag menar...

 

, Och jag visste även att innan denna veckas slut kommer Både alkohol och droger att flöda i min kropp...

Jag förstod verkligen det, men i vanlig god ordning slog jag undan det...

Vid det här laget hade jag varit totalt drogfri i ca 4 månader, vilket för mig då var typ världsrekord :)

Helgen kom, och så även min ledighet :)

 

På lördagen hämtade jag min dotter Olivia, och vi hade det helt underbart mysigt, självklart å var det bara jag och lillan. Tjejen jag skrivit om åkte till en av hennes kompisar pga att jag skulle ha Olivia...

V hade det jättemysigt vi busade kramades o lekte, ja det var ett helt underbart dygn som jag hade henne... :)

Vi tittade på "prinsessan o tiggaren" säkert 7 ggr, :) sen badade vi väl typ 3 ggr, ja helt underbart..

Jag lämnade lillan på söndag eftermiddag, och var rejält trött :) det tar mycket energi o busa med en 3 årig flicka,

 

(En form av gudstjänst med 12 stegsinslag )

. jag tackar gud för att jag inte fick tag på min heroinlangare.

Då hade jag nog inte suttit här och skrivit detta...

I alla fall, så startade detta en helvetes karusell, med drogande från morgon till kväll, vissa dagar hela dygnet...

Jag började umgås med rejält utslagna typer, människor som jag tidigare sett ner på, Men nu var jag själv en av dem...

Detta intensiva drogande pågick ca 2 veckor, sen lugnade allt ner sig en aning ( Slut på pengar - och jag ville inte riskera min frihet genom att begå brott)

Jag drogade min inte i samma omfattning och inte med mina huvuddroger...

Jag fick efter ca 3 veckor i aktivt missbruk ett ultimatum från min socialsekreterare, att antingen så lägger du in di frivilligt på en avgiftning eller så sätter vi ett Paragraf 13 på dig. P13 = lvm....

Jag valde naturligtvis det friviliga alternativet, och fickk åka till selfhelp i söderhamn,

Där jag fick höga doser Stesolid och Morfin, morfin avgiftning behövde jag, men vad det gäller stesoliden så ljög jag enbart för att få så mycket benso som möjligt...

Ni som käkat benso vet ju hur bäng i skallen mn blir när man inte ätit det på länge, Jag hade i missbruket käkat några tabletter om dagen, då jag fick tag i det...

Nu fick jag ca 100 milligram dagligen, ja ni kan ju tänka er vilken cirkusdet blev...

En natt när jag gick upp för att röka satt det ett par killar o spelade kort och drack sprit... jag satte mig med dom, rejält benso påverkad..

de frågade om jag ville ha en klunk, jag sa javisst.. Drog några rejäla klunkar och gick o la mig...

Morgonen därefter skulle alla blåsa, jag gick villigt fram o blåste, det visade sig vara så mycket som 0,6 promille...

Och jag hade inget som helst minne av det..

Självklart blev jag utskriven från avgiftningen, en söndag morgon... med typ 100 spänn på fickan, ingen skjuts hem till hudik från söderhamn...

m sagt så blev jag naturligtvis utskriven, vilket jag har full förståelse för... Jag ställde som vanligt till med enorma problem i mitt liv, is

Personalen från avgiftningen ringde och beställde en taxi åt mig, till resecentrum i söderhamn, Jag hoppade där hade en jäkla ångest för vad jag ställt till med, då jag verkligen ville och var i stort behov av en avgiftning, Jag var helt enket i ett läge där jag verkligen inte orkade knarka längre...

I alla fall, så stod jag länge o väl och funderade på olika alternativ, ( Detta är alltså en tidig söndag morgon i början på November förra året )

Till sist kom jag fram till den briljanta lösningen att jag skulle lifta till Skellefteå där jag har min mamma... Sagt och gjort jag promenerade till E-4 n och böjade lifta, det tog ca 1 timme, sen plockade en polsk långtradar  chaffis upp mig.. Han skulle till Sundsvall.

Jag hoppade av i sundsvalls centrum, och promenerade till e 4 n, nu började allt morfin och alla stesolid jag fått på avgiftningen, att gå ur kroppen, och för alla er som haft med dessa preparat att göra vet hur äckligt illa man mår...

Jag stod och liftade ca 1 timme, innan en trevlig äldre kvinna plockade upp mig, och hon skulle åka så långt som till Örnsköldsvik.

Resan med henne gick jättebra, jag satt mest och sov, Jag tror att hon funderade på vem jag var, och vad jag haade råkat ut för, Jag luktade nog en del alkohol från natten innan...

Väl framme i övik, gick jag till busstationen, och kollade hur bussarna till skellefteå gick, för jag hade som turvar ca 100 kr på mig,

Jag frågade hur långt jag fick åka för en hundring,och jag fick åka på barnbiljett till Umeå, Sen gömde jag mig och tjuvåkte vidare till skellefteå...

Jag var framme hos min mamma ca 2300 på kvällen, abstinent och jättetrött, Jag luktade säker ganska illa också...

Hon kom och mötte mig på bron, genom Skellefteå rinner det en stor älv, och hon bor på södra sidan...

Jag somnade ganska omgående när vi kom hem, Och vaknade nästa dag jättedålig abstinent efter Benso och Morfin..

Jag ljög för min mamma och fick låna 500 kr, för det enda jag hade i mina tankar nu var hur jag skulle få tag i mer piller och helst Heroin, Men sa till henne att jag behövde pengarna för  betala en skuld...

sen ringde jag en gammal missbruksbekant, som jag visste i princip alltid i alla fall skulle ha någn av mia "favoritdroger"

Han hade bägge sorterna, Jackpot tänkte jag... för vid de här laget var jag rejält dålig, och hade massor av obehagliga känslor i kroppen, det var nu det gick upp för mig vad jag hade ställt till med, främst att svikit min älskade dotter ännu en gång, för vilken gång i ordningen visste jag inte...

Jag gick till honom handlade det jag hade råd med.. Men drogerna funkade inte som jag ville, jag ville ju att drogerna skulle "släcka mig totalt" Men ångesten och illamåendet var för starkt...

Jag körde på i drygt 10 dagar.. tills jag fick ett ultimatum av min mamma, och det var att antingen lägger du ner alla droger, eller så måste du åka härifrån...

På något underligtvis lyckades jag avgifta mig själv, och lägga ner alla droger... Det tog lång tid att börja må bättre, Jag var i princip bara hemma i drygt 2 månader... på grund av att jag helt enkelt mådde så jäkla dåligt, Psykiskt och fysiskt, Jag vågade knappt svara i telefon, och varje dag som posten kom så slog hjärtat i 150...

I alla fall så beslutade jag efter ca 1 månads drogfrihet att jag var tvungen att be om hjälp ytterligare en gång..

Jag tog kontakt med socialtjänsten i Skellefteå, ( Jag har ju haft ganska mycket med dom att göra tidigare så dom visste vem jag var)

Och fick en socialsekreterare som faktist lyssnade på mig, och som var bereddatt hjälpa mig... Någon ny behandling var inte aktuell, jag har gjort massor av 12 stegsbehandlingar utan någon större framgång.. Men däremot blev jag erbjuden att börja på ett relativt nystartat projekt, som heter hälsansträdgård, Där började jag efter nyår...

Jag arbetar fortfarande där, ca 70% nu, jag började på 50%

Kombinerat med individuella samtal, 1 gång i veckan. och även en MI grupp... där vi diskuterar allt mellan himmel och jord...

Jag känner att detta är, så att säga min väg ut ur missbruket, jag tar 1 dag i taget för jag vet att det absolut inte är någon självklarhet att vara drogfri, 1 dag i taget har blivit över 5 månaders drogfrihet:)

Vilke för mig är enormt stort...

Jag har fortfarande massor av jobb med mig själv kvar, Drogfriheten är inga större prolem i dagsläget, Vad jag däremot måste jobba med är beteenden, dom är svårare att bli av med... Men även där gör jag framsteg.

Tilliten hos mina nära&kära är ju som ni säkert förstår rejält tilltufsad, Men jag märker även där att en del av dom så smått börjar lita på mig igen.

Jag hoppas innerligt att jag med tiden ska kunna ha min dotter igen, tyvärr ses vi knappt någonting i dagsläget.

Men jag försöker med tålamod och tillit till min högre makt, tro att det kommer lösa sig...

Och att jag o hennes mamma en dag ska kunna ha n "Okej" relation, för som det är i dagsläget fungerar det inte alls.

Det finns massor mer i mig som jag skulle kunna skriva, Men detta är vad jag har känt har varit viktigt att skriva om just  den fas, jag befinner mig i nu.

Hej alla vänner & läsare ! :)

Som ni sen tidigare vet så är jag med i ett Metadonprogram sedan drygt 20 månader! och det har verkligen räddat mitt liv!

Men nu börjar jag tröttna på alla deras "Regler" Jag har under sommaren gått 1 gång i veckan! dvs jag har fått emd mig Metadon för 1 vecka ! Vilket självklart är bekvämare o bättre än att springa där 2-3 ggr i veckan!

Jag trodde självklart att det var bestämt o 100% klart att jag istället för att gå 2 ggr i veckan får gå 1 gång!

Igår pratade jag med min kontaktperson då det var hennes första arbetsdag efter hennes semester!

Jag frågade henne ( För säkerhets skull) Om det var helt klart med att jag går 1 gång/veckan...

Då får jag veta att det tydligen INTE är bestämt, och att hon måste ta upp detta med överläkaren.... och självklart hänvisade hon till att dom har vissa som hon kallade det "Hållplatser" tillåt mig skratta ;)

Dessa så kallade "Hållplatser" innebär på ren svenska att man enligt henne egentligen ska ha varit med i 2 år för att få ta hem för 1 vecka....  ( Jag har varit med 20 månader utan ett enda sidointag eller återfall)

Visst jag förstår o respekterar att dom har regler o rutiner dom måste följa! Men en sak jag tycker är väldigt konstig är att när det passar dom ( Personalen på laro ) Så hänvisar dom till att detta är en individuell behandling!

Men när det handlar om saker som ger oss "patienter" "fördelar" då finns helt plötsligt inte denna flexibilitet....

Konstigt vah?!?

Anledningen till att jag överhuvudtaget fick börja ta hem för 1 gång i veckan, Var framför allt att jag i början av sommaren fick sommar jobb som Personligassistent.... Ett jobb där jag har rätt knepiga arbetstider...

Men dom sa aldrig att detta enbart skulle gälla för sommaren....

Jag försöker verkligen att INTE Jämföra mig med andra som är med i Laro... Men jag är ju inte mer än människa ! Jag vet i alla fall 2 stycken som har ca lika lång tid som mig i Laro, Som får gå 1 gång veckan! 1 av dom fick börja gå 1 gång pga att hon fick barn...Och den andra vet jag faktist inte anledningen för....

Tro mig jag tillhör verkligen inte den kategori människor som missunnar andra fördelar...

Men just när det gäller detta blir jag förbannad!

Dessutom ska jag & min kvinna ha barn om mindre än 3 veckor! :) och jag har varken tid eller lust att springa uppe på Laro fler gånger i veckan!

Skönt att skriva av sig !

Jag är tacksam om för all feeback ( Som det så vackert heter ;) ) och tips ni kan komma med!

/ / Johan.

Idag är vi i vecka 37 :) så nu är det inte långt kvar!!! Puh det känns nervöst! Ungefär som när man står o kollar ner i ett stup! :)

Men jag är så himla glad&lycklig över att vi ska få detta barn! Vårat mirakel som ingen ska få ta ifrån oss!!! Ett barn som är en blandning av mig och Elina! Jag vet att hon kommer vara världens bästa mamma :) och jag bästa pappa!=)

Mötte min Rosa idag på morgonen och promenerade med honom upp till Laro ( Han skulle hämta sin medicin)

Sen gick vi o handlade på Ica! Han bjöd mig o Elina på Hallonpaj ! :) Sen spelade vi en omgång Chicago ! Elina spöade skiten ur oss ( Som vanligt) min flickvän är värsta "Korthajen" ;) Hehe....

Nu ska vi mysa en stund, Sen ska vi ta bussen till vårt kära Coop ;) Vanligtvis brukar vi gå men Elina är så långt gången nu så vi måste åka buss! ;) He He... Hon ser ut som en liten palt.... Men sjukt söt! ;)

Ha en bra dag! / / Johan...

Igår var jag o skrållan o hälsade på min mamma ! Min bror Jonas är och hälsar på!

Var nästan 4 år sen jag träffade honom! vi hade en grymt trevlig kväll :)

Idag ska skrållan vara hemma o vila, är ju mindre än 1 månad tills vincent eller maya kommer ( vår bebis )

Så hon behöver all vila hon kan få ! Dessutom är hon så gormig ;) igår skällde hon  på mig...

Pga att jag ville stanna till ca 20.00 o hon ville att vi skulle gå hem vid 18 tiden... Det roliga i det hela var att hon inte sa att hon ville gå vid 18... Utan hon tyckte att jag skulle ha fattat det ändå.... Hmm hon är rolig ibland ;) Men jag älskar henne ändå.... ;)

Nu ska jag ta en promenad hem till min mamma för att hälsa på min bror :)

Ha en härlig dag! / / Johan..

Jag har under en längre tid funderat på hur vi i Laro behandlas... 

En vän till mig är ett bra exempel! Han har varit med sedan 2004! Dvs 8 år, Första åren med Subutex, Men bytte sedan till Metadon för 4 år sedan..

Under hans första år i programmet tog han återfall flera gånger... Men sedan han fick Metadon har han inte tagit ett enda återfall eller sidointag... Han har alltså över 4 års dokumenterad drogfrihet! 

Trots detta måste han lämna urinprov minst 1 gång/veckan ( Oftast 2 ) Samt att han pga att han för tillfället är arbetslös så måste han gå till kliniken 3 gånger i veckan... 

Är detta rätt? Enligt mig är det helt åt helvete fel... Vad tycker ni ? 

 / / Johan